Koncentration

Många som kommer för att ta Alexandertekniklektioner gör det därför att de upplever att de är för spända. Spända i nacken, i skuldrorna, i käken – listan är lång. Det de då önskar av mig är att jag ska få dem att slappna av. Den allomfattande boten mot spänning har väldigt länge varit avslappning

Problemet ligger i att vi tenderar att röra oss från en extrem till den andra. Vi rör oss mellan extrem anspänning till total kollaps. Från en kanske spänd koncentration på arbetsplatsen till en kraftansträngning på gymmet till en total kollaps hemma i soffan. Och i alla de här situationerna har vi kopplat bort någon del av oss själva.

Under en Alexanderlektion jobbar vi med att hitta en balans mellan dessa extremer. Eftersom Alexanderteknik är undervisning så finns ofta en önskan hos eleven att koncentrera sig och anstränga sig för att verkligen uppfatta och komma ihåg vad det är jag försöker lära ut. Denna koncentration yttrar sig ofta i att eleven spänner ansiktsmusklerna, speciellt runt ögonbrynen och ögonen.

En annan lika vanlig respons är att eleven vill blunda för att kunna ”känna efter” och för att kunna slappna av.

Ganska snart blir dock eleven varse att det enda som krävs av dem under en lektion är att de är närvarande och att de lämnar sig själva ifred. Detta kan vara förvirrande till en början och förvåningen är ofta stor när de börjar märka att de blir lite friare, lite rörligare, andningen funkar lite bättre utan att de faktiskt GÖR någonting.

Efter en lektion infinner sig ändå en känsla av avslappning, men som en elev sa: ”man slappnar av uppåt”, och det är en avspänning som kan användas till något annat än att bara sova. Du kan ta med dig din avspändhet i vad du än gör och ersätta din spända koncentration med en spänstig närvaro i en kropp som slappnar av uppåt!

 

Leave a Reply